Digitaliseringsforskare, -författare och -föreläsare

Nanna Gillberg är expert på effekter av digitalisering relaterade till arbetsliv och socialt liv – hur vi ser på varandra och oss själva och hur vi interagerar sedan skärmarna tagit plats i våra liv. Hon är en flitigt anlitad föreläsare, ger seminarier och workshops och forskar på området. Hon har också skrivit flera böcker på dessa teman.

På den här sidan hittar du följande:

  • Sammanfattning av Nannas forskning om digitalisering

  • Populära föreläsningsteman om digitalisering

  • Podcasts och annat material om digitalisering av Nanna

Nannas forskning om digitalisering

I boken ”Uppmärksamhetssamhället” tecknas utvecklingen av ett samhälle där konkurrensen om och produktionen av uppmärksamhet står i fokus för allt värdeskapande. Saker, upplevelser och relationer får sitt värde först när de offentliggörs och blir tillgängliga för en större publik på nätet. Det är viktigare hur det verkar än hur det faktiskt är. Att verka ha roligt eller verka vara bra på något är viktigare än att faktiskt ha eller vara det. 

 I den populära uppföljaren ”Påsatt och avskärmad – i en uppkopplad värld” får läsaren besöka skärmsamhället, ett samhälle där umgänget med skärmarna prioriteras framför allt annat och detta sanktioneras av samhället och arbetslivet. Individualiseringsnormer möjliggör beteenden och praktiker och gör beteenden som tidigare ansetts oacceptabla socialt gångbara. Kunskap relativiseras och åsikter och tyckande står högst i kurs.

Nanna Gillbergs föreläsningar om digitalisering

Populära föreläsningsteman

  • Den sanktionerade opiumhålan: om det samhällslegitimerade missbruket av skärmar: Vi hänvisar ofta till att ”jobbet kräver det” när vi ska förklara varför vi alltid måste ha mobilen framme och ideligen kolla om det ”hänt något”. Eller säger att det är samhället som är uppbyggt på ett sätt som gör att vi konstant måste använda våra mobiler. Men är det verkligen hela sanningen? Appar och sociala nätverk är utformade för att få oss fast och bygger på samma principer som enarmade banditer. Rimligen är vårt individuella beroende en viktig del av förklaringen till varför så många av oss sitter med gamnacke och tröstlöst trycker på uppdatera.

  • Självpresentation och personliga varumärken – eget beröm luktar inte längre illa: Hur påverkas sociala interaktioner och relationer när alla ser på sig själva som personliga varumärken som måste synliggöras och marknadsföras? När nätverkande blir föredragen umgängesform och självmarknadsföring inget man behöver hymla med.

  • Livet på scenen: Synlighet och social kontroll: Med synlighet som nyckeln till framgång och medlet för självmarknadsföring blir vi mer självmedvetna. Den centrala självpresentationen anpassas till kommersiella krav och vi börjar förhålla oss till oss själva som varor. Likriktning och riskminimering ställs mot förväntningar på kreativitet och innovation.

  • Konstruktiv egoism: Det är du skyldig dig själv och andra: Budskapet från självhjälpsgenren och kvällspressen är entydigt ”Våga vara egoist – för dina kamraters skull”. Egoism som ett produktivt förhållningssätt i allmänhetens tjänst är ett trösterikt budskap som många gärna tar till sig. Men vad händer när vi börjar leva med egoism och egenintresse som ledstjärna?

  • På förekommen anledning: social kompetens: Social kompetens betonas som viktigt i olika sammanhang. Men vad menas med social kompetens? Att ogenerat prioritera nätverkande med personer som inte är närvarande framför umgänge med dem som är det? Att behandla umgänge som tillfällen till nätverkande och självpresentation? Och att se på sin omgivning, inklusive sina nära och kära, som byggstenar i ens eget självförverkligande?

  • Kunskapsrelativism: Tyckande och känslor trumfar kunskap: I skärmsamhället tappar kunskap mark till tyckande och känslor. Medan känslor och åsikter harmonierar med mediernas krav på intimisering och personligt tilltal associeras kunskap med världsfrånvänd elitism. Allting blir relativt och reduceras till olika synsätt. Vissa tycker si och andra tycker så.

Relaterade innehåll

Snacket går: Hotas det fysiska mötet?

Pandemi och digitalisering påverkar hur vi umgås. Vilka blir konsekvenserna på sikt? I det första avsnittet av den nya webbserien Snacket går, träffar Lisebergs VD Andreas Andersen forskaren Nanna Gillberg från Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan i Göteborg för att tala om framtidens möte.
Snacket går produceras av GRI och Medieteknik på Göteborgs universitet, med bidrag ur Gustaf Adolf Bratts föreläsningsfond.

Let’s tech-podden

Har du en mobil? I så fall bör du lyssna på Let's tech-poddens 22 avsnitt med forskaren och författaren Nanna Gillberg. Tillsammans med Henrik Enström talar hon om mobilens inverkan på våra sociala relationer och vad det gör med vår koncentrationsförmåga och kreativitet att ständigt vara kontaktbara och distraherade. Kommer ut den 5 maj!

Let’s tech-podden: Mobilberoende med Nanna Gillberg

Har du en mobil? I så fall bör du lyssna på Let's tech-poddens 22 avsnitt med forskaren och författaren Nanna Gillberg. Tillsammans med Henrik Enström talar hon om mobilens inverkan på våra sociala relationer och vad det gör med vår koncentrationsförmåga och kreativitet att ständigt vara kontaktbara och distraherade.

Akademiska Kvart: Uppmärksamhetssamhället

Akademisk kvart, Stadsbiblioteket 2014-09-22. Sedan skärmar blivit en del av tillvaron sker mycket av vårt umgänge via internet och sociala medier. På fest är vi lika upptagna av kommunikationen med personer som inte är där som att umgås med personerna vi omges av i det fysiska rummet. Om detta och andra samtida fenomen berättar Nanna Gillberg, forskare i företagsekonomi. Producerat av Göteborgs universitet 2014