Svart vit foto av många människor

Forskare, föreläsare och författare på området jämställdhet

Nanna Gillberg är expert på genus och jämställdhet, inkludering/exkludering och ojämlikhet. Hon är en flitigt anlitad föreläsare, ger seminarier och workshops om jämställdhet, och forskar på området. Hon har också skrivit en mycket populär bok om (o)jämställdhet.

På den här sidan hittar du följande:

  • En definition av jämställdhet.

  • Sammanfattning av Nannas forskning om jämställdhet

  • Populära ämnen och teman för föreläsningar, seminarier och workshops om ojämställdhet.

  • Podcasts och annat material om genus av Nanna.

Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse bokomslag

Vad är jämställdhet? En definition.

Ojämställdhet i tanke, ord och handling

”Förlora mot en tjej”, ”kasta som en tjej”, ”Ta det som en man”. Listan kan göras lång på hur vi i ord uttrycker den hierarkiska ordningen mellan kvinnor och män. Att förlora mot en tjej är förnedrande för den som inte själv är en tjej. Det bryter mot normen och den förväntade ordningen där killarna kommer på förstaplats och tjejerna är nöjda med andraplatsen (den är ju som en förstaplats om den som kom först är en kille). Tjejer skolas in i rollen som goda tvåor och anpassar sina förväntningar och anspråk därefter. När tjejerna och killarna växer upp, tar examen och får sina första riktiga jobb, har männen högre förväntningar och löneanspråk än kvinnorna. Männen får också högre lön redan från första början. Löneskillnaden växer sedan kontinuerligt under karriären. När det kommer barn in i bilden växer den särskilt mycket till följd av att kvinnorna är föräldralediga, vabbar och går ner i arbetstid. När det är dags att pensionera sig visar det orangea kuvertet helt olika siffror för mannen och kvinnan.

Ojämställdhet i arbetsliv och privatliv – två sidor av samma mynt

Arbetsliv och privatliv är två sidor av samma mynt i återskapandet och upprätthållandet av ojämställdhet. När det t ex ”i just vårt fall” slumpar sig så att det är Anna som stannar hemma med barnen medan Anders fortsätter förvärvsarbeta är ”det fria valet” ofta knutet till att Anders har den högre lönen i förhållandet, den det vore svårare och mer ologiskt för familjen att avvara. Att ”det funkar bäst för just oss” att låta Anders arbeta för pengar och Anna arbeta obetalt har konsekvenser för Anders och Annas ekonomiska oberoende och skapar olika ekonomiska förutsättningar genom livet. Att Anders vanligtvis har den bättre lönen återspeglar samhällsstrukturen där, på gruppnivå, män är högre värderade än kvinnor. Inskolade i ordningen mellan könen väljer män och kvinnor när de bildar heterosexuella parförhållanden också varandra på sätt som oftare än inte återskapar den rådande könsordningen. Praktiskt sker det genom ett val som gör kvinnan i förhållandet lite mindre än mannen: hon har en lite mindre lön, en lite mindre karriär och en mindre kropp än mannen hon lever med. Konsekvent inrättar paret sig i samhällsordningen där hon ligger något eller några pinnhål lägre än mannen i olika avseenden. På detta sätt får både kvinnan och mannen bekräftelse på sina respektive könsidentiteter. Han blir samtidigt normen som dikterar hennes villkor. Vad han är och gör bestämmer vad hon kan vara och göra. Sitter han i regeringen kan hon ta plats i riksdagen. Men är han förskolelärare kan hon inte vara universitetslektor.

Nannas forskning på jämställdhetsområdet

Nannas forskning inriktar sig på varför föreställningarna om kvinnor och män fortfarande håller oss i ett järngrepp även när vi tror oss vara upplysta och medvetna. Och på vilka konsekvenser dessa föreställningar har i praktiken. I Sverige är alla formella hinder för att nå jämställdhet eliminerade. Ändå beräknas det ta ytterligare 186 år att nå ett jämställt samhälle. Informella mekanismer i form av normer och förväntningar förklarar varför det går så långsamt. Vi förväntar oss olika saker från andra människor beroende på vilket kön vi tillskriver dem och möts själva av andras förväntningar baserade på det kön de tillskriver oss. En effekt av föreställningarna om kvinnor och män, kvinnligt och manligt som vi marineras i, är att vi får specifika förväntningar på hur våra liv kommer att te sig, vilka möjligheter vi kommer att ha och vilka val vi kommer att göra. Detta självuppfyllande kretslopp kallar Nanna för könsbundna förväntningsstrukturer.

Nannas forskning har tidigare fokuserat på organiseringen utifrån kön i samhället och arbetslivet. Fokus har t ex legat på hur kön görs och påverkar i näringslivet, kultursfären och bland affärsresenärer på Kastrups flygplats.

Kvinna läser omgiven av böcker

Nanna Gillbergs föreläsningar om jämställdhet

Populära teman

  • Marinerade i kön sedan urminnes tider: Kvinnors underordning grundar sig i en 2300 år gammal syn på kvinnor som intellektuellt underlägsna män. Denna har burits upp och tagit sig många praktiska uttryck genom århundradena. Eftersom kvinnor inte ansågs ha förnuft i samma utsträckning som män betraktades de heller inte som fullt ut mänskliga och behövde följaktligen inte omfattas av mänskliga rättigheter. De fick inte ha rösträtt, bli myndiga, äga, ärva, uppbära lön eller utbilda sig.

  • Kön som förstaspråk: Hur skolas vi in i könsstrukturer och hur påverkar inskolningen våra förväntningar och anspråk i olika sammanhang?

  • Förväntningar på och efter kön: Samhällets föreställningar om och normer kring manligt och kvinnligt bidrar till att skapa könsbundna förväntningsstrukturer. Hur bidrar förväntningsstrukturerna till att upprätthålla ojämställdhetsuttryck såsom löneskillnader, ojämn representation i organisationers översta skikt och kvinnodominerade arbetslivssektorer med låga löner och låg status?

  • Den könsstereotypa arbetsmarknaden: Den enskilt viktigaste orsaken till lönegapet mellan kvinnor och män sägs vara yrkesval. Svensk arbetsmarknad är starkt könssegregerad med könsmärkta yrken, sektorer och karriärer. Hur yttrar sig könsmärkningen och på vilka sätt resulterar den i diskriminering?

  • Manliga genier och duktiga kvinnor: Varför väljer både män och kvinnor män när valet är (eller tycks vara) fritt? Varför har vi lättare att se kompetens och auktoritet hos män än kvinnor?

Relaterat innehåll

Men at Kastrup

Focusing on the traveling men at Copenhagen airport, as well as the predominantly female service providers, MEN AT KASTRUP (2003) explores the airport as an arena for the reproduction of gender inequality. The documentary comprises extracts from interviews with businessmen who regularly spend time at this airport hub, and from conversations with passenger assistants, sales clerks, and fellow passengers who interact with and relate to these businessmen on a daily basis.

Organized along a number of themes, the film begins with exploring the topics of service, travel frequency and lifestyle/consumption patterns. The documentary then moves on to focus on issues of male dominance, feminism and businessmen's clothing - with the aim of challenging prevalent norms of hegemonic masculinity by asking 'unexpected questions'.

Inspired by theories from the field of gender and organization, MEN AT KASTRUP directs attention to transnational arenas for the construction of leadership and gender.

A film by Nanna Gillberg and Jenny Lantz, 35 minutes.

Inkluderingspodden

Om könsbundna förväntningar och huruvida "allt" kommer ordna sig om kvinnor bara lär sig att ta för sig med Nanna Gillberg Del 1 av 2.

Lika väljer lika och risker med homosocial reproduktion med Nanna Gillberg. Del 2 av 2.

Nanna Gillberg i Lära Från Lärda podcast om feminism

Veckans bok heter “Jag har aldrig märkt att kön haft någon betydelse” och gäst är forskaren och författaren Nanna Gillberg.

Feminism är ett ämne som verkligen kan provocera och väcka känslor! Ett spännande ämne som vi nu går till botten med och reder ut. Exempel på vanliga argument mot feminism och som vi reder ut i programmet är:

  • “Jag vill inte kalla mig feminist, men jag är för jämställdhet”.

  • “Jag är feminist, men jag älskar män”.

  • “Vi är ju redan världens mest jämställda land”.

  • “Låt män vara män och kvinnor vara kvinnor”.

I programmet pratar vi även om vad feminism egentligen innebär. Vi pratar om skillnaden mellan formella och informella hinder mot jämställdhet. Och vi pratar om varför det är så svårt både för män och kvinnor att förändra maktstrukturerna. Lyssna och få en kortversion av boken!